Två veckors gympa!

Gymnastiken de senaste dagarna har handlat lite om skolidrottsklassiker. Tisdagsgänget började förrförra veckan med 60 meter och kast med liten boll.

De delades upp i två grupper, ena gruppen sprang med Pia medan jag tog hand om kasten. Jag hade dragit ut ett måttband 30 meter och placerat en kona vid var femte meter. Först fick gänget uppskatta hur långt det var till bortersta konan. Sen lite gissningar på vilken längd de övriga konerna stod, så de kunde få en uppfattning om ungefär hur långt de kastade och hur långt 30 meter är.

Som övning och uppvärmning fick de kasta en omgång mot en ensam kona som stod ungefär 20 meter från kastlinjen. Målet var att komma så nära konan som möjligt (med rull). Detta lite både som en kul utmaning men också för att de skulle få en känsla för kastteknik. Det är lätt hänt att tekniken blir lidande om man bara försöker med råstyrka. Antingen släpps bollen oftast för tidigt, högt rakt upp i luften, eller försent, smack direkt i backen. Därefter blev det fri kastning så långt det gick att flänga bollarna. Som avslutning lekte vi spindelnätet.

Fredagsgruppen skulle göra samma sak men ett hällande regn började mitt under uppvärmningslekarna. Det gjorde att gympan fick flyttas inomhus och vi lekte några bollekar. Bl.a Eldklotet och spökboll.

Veckan efter fick tisdagsgruppen spela fotboll i en grupp, den andra fick springa 400 meter med mig. Men vi gjorde en tidsutmaning av det istället vilket gjorde alla mer motiverade att ränna runt bollplanen! Några sprang flera varv. Sedan bytte grupperna.

Som avslutning spelade vi fotbollsbrännboll tillsammans. För att klura till det formade vi brännbollsbanan som ett M istället för den vanliga kvadraten. Fungerade fint.

Fredagsgruppen fick ta igen 60 meters springandet och bollkastandet och avslutade med 400-meters tidsutmaningen. Det blev åter en stor succé. Tror aldrig det varit så lätt att motivera en grupp att springa 800 meter 🙂