Mer frilek!
Jag snubblade över en intressant artikel i Dalarnas Tidningar där verksamhetschefen för NCFF, Johan Tranquist, talar om behovet av spontanitet och fri lek, något som fritidshem traditionell hyser varma känslor för.
Tranquist berättar hur vuxna idag planerar, strukturerar och organiserar barnens vardag allt för mycket och allt tidigare ner i åldrarna. Dessutom har han märkt att de naturliga lekytorna försvinner allt mer. När barnen blir allt för inrutade tappar de lite av sin initiativförmåga.
Vuxna har blivit en allt viktigare förutsättning för aktiviteter, som skjutsning och ledning under t.ex fotbollsträningar vilket möjligen kan leda till att barnen i längden blir mindre självständiga än tidigare generationer. Dessutom riskerar det bli en socioekonomisk fråga när möjligheten till deltagande hänger på vuxenvärldens möjlighet att dela av sig med av tid, pengar och engagemang. Även om baktanken med skjutsande och närvarande engagemang är god är behovet av den fria tiden och fria leken utan vuxna väldigt viktig för barnens socialiseringsprocess.
På fritids vill vi ge gott om utrymme för den fria leken i kombination med organiserade aktiviteter. Erfarenheterna barnen tar med sig i leken är definitivt inte bara lättja och lurspel utan ett viktigt steg på vägen att bilda sig en egen identitet. Men då måste man vara få vara sin egen också tillsammans med andra.
