Viktigast är inte hur utan varför
Vad gör vissa skolor mer framgångsrika än andra? Varför engagerar somliga lärares undervisning eleverna mer än andras? Kan svaret finnas i hur framgångsrika företag arbetar?
TED föreläsningar är alltid intressanta att lyssna till. Kreativitetsexperten Ken Robinson som talar om en ny syn på undervisning tillhör favoriterna.
Nyligen hörde jag för första gången en föreläsare vid namn Simon Sinek som antagligen riktar sig mer mot näringsliv än undervisning men det betyder inte att innehållet kan vara allmängiltigt. Så länge det inte handlar om NPM.
Sinek menar att det som gör exempelvis Apple till ett mer framgångsrikt företag än många konkurrenter är hur de möter sin målgrupp, hur de marknadsför sig. Sineks budskap är att folk inte köper vad du gör, utan varför du gör det.
Detta förklaras genom en modell kallad “the golden circles”, de gyllene cirklarna. Den består av cirklar i tre lager där den yttersta cirkeln utgör “vad”, den mellersta “hur” och i centrum “varför”.
De flesta företag marknadsför sig i en utifrån – in process. Det vill säga främst vad de gör (jättebra datorer), sedan hur och sist varför. Det skapar en ganska ytlig relation med kunderna.
Apple däremot utgår från mitten, med sin vision, sin drivkraft, det abstrakta och arbetar sig utåt till det materiella, konkreta vad skiktet. Vi har en tydlig vision vi sätter ord på, vi bara råkar göra bra datorer också.
Det finns enligt Sinek en biologisk förklaring till varför detta tillvägagångssätt tilltalar människor mer. Den inre cirkeln “varför” är direkt länkad till hjärnans limbiska system. Där känslor och beslutsfattande, “magkänslan”, sitter. Ett ganska ogreppbart område som saknar den språkliga kommunikationsförmågan.
Den yttre cirkeln hanteras av hjärnans rationella neocortex.
Min reflektion var att mycket av skolan idag handlar mest om vad som ska göras (styrdokument), hur det ska göras (läxläsning, katederundervisning) men berör väldigt sällan en tydlig förankring till varför. Varför ska jag kunna detta är en fråga som ställs alldeles för ofta utan att tillerkännas ett bra svar.
Det kan också möjligen svara på frågan varför fritidspedagogiken har svårt att nå fram. Vi har fastnat i “vad” och “hur” processer men saknar orden, länken, som förmedlar “varför”.
