Inget sker bara av sig själv

HD skriver att den nya skollagens krav på att det faktiskt måste vara personal med rätt utbildning i förskolorna har lett till nya arbetsförmåner för de anställda och att månadslöner och ingångslöner plötsligt ökar. Tänka sig.

Så om vi sammanfattar lärdomarna bara de senaste dagarna så leder slopat krav på skolgårdars utformning att lekytor styckas av och omvandlas till hotell eller parkeringsplatser.

Obefintliga riktlinjer för hur många barn som varje pedagog får ansvara för gör att storleken på barngrupperna skenar.

Inga direkta specifikationer (som behöver följas) för hur lokalerna måste se ut gör att verksamhet förläggs i korridorer och kapprum. Exemplen är många fler.

Så lite tvingande krav uppifrån gör att verksamheten blir bättre. Förhoppningen om att någon sorts mystisk god vilja eller inneboende ansvarskänsla ska lösa alla “problem” tvärtom urholkar (eftersom det är billigare att låtsas som inget och kunna sopa problem under mattan), tänkvärt.

Kan jag hoppas på samma utveckling för fritidshemmen…